 | Definition av likabehandlingsplan
Livets Ords Kristna Skolas likabehandlingsplan beskriver verksamhetens intention och aktiva arbete att tillförsäkra barn, elever och anställda lika behandling oavsett kön, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen tydliggör skolans insatser för att främja en lika behandling och ansvarsfördelningen i detta arbete. Handlingsplanen beskriver även vad skolan gör för att motverka och åtgärda all form av diskriminering eller kränkande behandling, både akuta åtgärder och det mer långsiktiga förebyggande arbetet. Planen aktualiseras, och ev. revideras, årligen.
Vad avses med kränkande behandling?
Kränkande behandling avser alla former av medveten diskriminering eller kränkning av en annan individ. Till sådana handlingar räknas t ex nedsättande kommentarer, utfrysning, avvisande kroppsspråk, förstörda ägodelar, förtal, trakasserier via sms eller chat, hot, fysiskt våld, främlingsfientlighet, rasism och diskriminering. Ytterst sett är det den person som blivit utsatt som bedömer om handlingen som den blivit utsatt för varit negativ eller inte.
Mobbning är en form av medveten kränkning som innebär att en individ vid upprepade tillfällen blir utsatt för destruktiva handlingar från en eller flera personer.
Skolans hållning
Skolans hållning är att all form av ovan nämnd behandling är oacceptabel oberoende av vem som utför handlingen. Sådana handlingar accepteras inte från vare sig elever eller personal. Skolan skall aktivt verka för att upptäcka, åtgärda och förebygga trakasserier av alla slag.
Skolans värdegrund för mänskliga relationer
Varje individ har rätt till personlig utveckling och för detta fordras en välkomnande, och uppmuntrande miljö. Alla, såväl elever, föräldrar som personal, har ett gemensamt ansvar att verka för en vänlig och trygg skolmiljö. För att nå det målet fordras ett långsiktigt förebyggande arbete med tydlig ansvarsfördelning mellan elever, föräldrar och personal.
Skolan är en miljö där varje enskild individ skall känna sig välkommen och älskad. Alla som verkar på skolan har rätt att bli bemötta med respekt från både elever och personal. Skolan arbetar för att eleverna skall lära sig ett bra och kärleksfullt förhållningssätt till sina medmänniskor samt utveckla goda karaktärsdrag som empati, medmänsklighet och tolerans.
Bibeln ger oss en god grund för ett sådant förhållningssätt t ex:
• Behandla andra som du själv vill bli behandlad. (Matt. 7:12)
• Du skall älska din nästa som dig själv. (Mark.12:31)
• Sätt värde på andra människor. Gör något bra för dem! (Fil. 2:3-4)
• Gud är inte partisk, han ger alla samma chans. Gör det du också!
(Rom. 2:11; Job. 34:19)
• Be om förlåtelse och ge förlåtelse. (Kol. 3:13)
A. Handlingsplan
Vid misstanke om eller upptäckt av kränkande behandling är all personal skyldig att utan dröjsmål vidta följande åtgärder:
1. Samråd med klassföreståndare eller mentor
Om du upptäcker att någon elev blir kränkt skall du efter att ha vidtagit de direkta åtgärder som situationen kräver kontakta den drabbade elevens klassföreståndare/mentor. Beskriv vad som har inträffat och hur du uppfattat situationen. Bestäm snabbt tillsammans vad som behöver göras och vilka som behöver kontaktas t ex föräldrar, biträdande rektor eller kurator.
2. Tala med den utsatta eleven
När du som klassföreståndare/mentor fått vetskap om att en elev utsatts för kränkande behandling, sök snarast upp eleven för samtal. Två personer ur personalen ska vara med, en som för samtalet och en som skriver ned elevens redogörelse. Ex. på frågor: Vad har hänt? Hur gick det till? Hur ofta har det inträffat? Vilka har varit inblandade? Vem började? Vad var värst? Beskriv sedan för eleven hur du kommer att agera. Att du kommer att kontakta hans/hennes föräldrar och alla som deltagit eller känner till händelserna. I fall där föräldrarna är skilda och båda har vårdnaden, kontakta både mamma och pappa. Överlåt inte till föräldrar att informera varandra eftersom detta skapar utanförskap.
3. Samla fakta
Tala med andra inblandade som kan komplettera bilden t ex kamrater eller lärare. Skriv ned deras iakttagelser.
4. Tala med mobbaren/mobbarna
Tala enskilt med den eller de som utpekats som mobbare och be dem beskriva det som hänt. Se till att detta sker utan förvarning. Två personer ur personalen skall delta, en som för samtalet och en som skriver och kan bidra till förståelsen av det inträffade samt verifiera det som framkommit. Be dem beskriva sin relation till den som blivit utsatt. Om flera är inblandade, tala med en i taget och se till att de övriga inte har möjlighet att prata sig samman.
Se till att de har vuxentillsyn och inte kan känna till din utredning. Finns det en utpekad ledare bör de andra inblandade ge sin version först, för att helhetsbilden skall bli så korrekt som möjligt, eftersom det ligger i ledarens intresse att dölja det inträffade. Upplys de inblandade eleverna om hur du kommer att agera efter samtalet. Låt dem förstå att du kommer att kontakta deras föräldrar om det inträffade. Även här gäller det att informera båda föräldrarna om de är frånskilda.
Tänk på att samtalet är ett utredande samtal. Det finns oftast förklaringar till varför handlingen inträffat men det berättigar aldrig någon att behandla en annan människa illa. Ditt sätt att handskas med dessa frågor, som personal, är viktigt eftersom det blir en förebild för hur eleverna skall lösa sina egna konflikter.
5. Ha enskilda samtal med mobbaren/mobbarna
När det är klarlagt att kränkande behandling inträffat behöver du se till att två vuxna har dessa samtal enskilt med var och en av mobbarna. En antecknar vad som sägs. Vid behov kan förälder närvara vid samtalet.
• Klargör för mobbaren/mobbarna att ni vet vad som pågår
• Tala om vad skolan anser om kränkande behandling
• Visa att skolan kommer att följa upp det som hänt och aldrig kommer att acceptera att mobbningen fortsätter.
• Fråga mobbaren vad han/hon tänker göra?
• Anteckna svaren, så att det efterlevs och kan följas upp
• Tala om att vi kommer att ha ögonen på mobbaren för att se till att han/hon efterlever sina löften
• Boka in en tid för ett uppföljningssamtal med mobbaren upp till en vecka framåt i tiden och säg att det blir fler samtal om inte beteendet ändras.
• Säg åt eleven att berätta hemma om det som hänt och vad samtalet lett till.
• Se till att kontakta hemmet om vad som skett.
• Vid behov kan ni besluta om ytterligare samtal tillsammans med föräldrarna, speciellt om beteendet fortsätter.
6. Presentera åtgärder
Berätta om åtgärderna för berörda föräldrar.
Exempel på åtgärder kan vara:
Indragna privilegier t.ex skolresa eller klassutflykt, förflyttning till annan grupp, samtal med föräldrar och elever som varit inblandade, ersättning för skadad egendom, förälder närvarande på skolan m. m.
Vid grov kränkning ska elever och föräldrar informeras om anmälan till polis eller social myndighet.
7. Öppna för försoning
Om mobbaren erkänner och verkligen ångrar sitt handlande och vill få till stånd en försoning, bör du bidra till att detta sker om den drabbade kan medge och acceptera detta. Kalla till en träff med berörda föräldrar och elever och vid behov någon ur skolledningen.
8. Dokumentera allt som sagts eller gjorts
Fullständig dokumentation med namn på de som varit inblandade och datumangivelser är mycket viktig. Den ska sedan bevaras på ett säkert ställe och är naturligtvis sekretessbelagd.
Blanketter för anmälan om olycksfall eller kränkande behandling finns att tillgå på de olika skolexpeditionerna. Dessa ska alltid fyllas i och sedan lämnas till bitr. rektor.
9. Följ upp
Se till att alla inblandade förstår att uppföljande samtal kommer att göras under en längre tid för att vara förvissad om att kränkningen har upphört. Se också till att det verkligen blir gjort. Ett krav är att noggrant dokumentera varje samtal och bevara underlaget. Upphör inte kränkningen eller diskrimineringen ska skolan vända sig till polisen eller de sociala myndigheterna.
10. Stödja den utsatta eleven och hans/hennes familj
a. Mentor/klassföreståndare ger stöd till och följer upp den drabbade eleven på en daglig basis.
b. Ordna samtal med kurator/psykolog/pastor eller skolsköterska där det behövs.
c. Vidta åtgärder som stärker den utsatta elevens status.
d. Uppmuntra till positiva kamratkontakter.
e. Bygg upp den drabbade elevens självkänsla genom att hitta och uppmuntra positiva egenskaper.
f. Ge tips till eleven och föräldrarna om hur de kan träna olika situationer hemma så att eleven stärker sin självkänsla och får kurage att säga ifrån.
g. Håll en nära kontakt med hemmet.
B. Hur vi identifierar kränkande behandling
För att upptäcka och känna igen kränkande behandling fordras att all personal, föräldrar och elever känner till vad som avses med detta. Alltså måste alla informeras och utbildas för att kunna vara vaksamma så att vi kan identifiera sådana handlingar på ett tidigt stadium. Om följande kanaler fungerar kan vi upptäcka kränkande handlingar i tid.
• All personal har tillsynsansvar
Vi talar inte om ”mina eller dina elever” utan all personal har skyldighet att lyssna till, och värna om, alla elever. Om något anmärkningsvärt inträffar har all personal skyldighet att ingripa och meddela elevens mentor/klass-föreståndare omgående.
Lärare bör vara uppmärksamma på följande beteenden i klassrummet:
Negativt kroppsspråk, attityder, kommentarer, suckar, skratt, viskningar bakom ryggen, miner, blickar, grupptillhörighet, nonchaleranden, manipulation, etc.
• Rastvakter
Rastvakterna har en viktig funktion för att hålla uppsikt över eleverna och vara en stabiliserande faktor ute på skolgården. Rastvakten ansvarar också för ordningen i korridorer och på toaletter. Det är viktigt att vara uppmärksam på relationerna mellan elever och mönster som kan uppstå för att se till att ingen blir åsidosatt eller isolerad i umgänget. För att täcka behovet av tillsyn fordras minst två rastvakter per arbetslag och rast. Det är varje lärares/assistents skyldighet att fullfölja sin tjänst som rastvakt.
På raster bör man observera följande beteenden:
Om någon går ensam, blir behandlad som luft, blir utsatt för slag och knuffar, retsamheter, får ägodelar förstörda eller stulna, eller andra former av kränkningar. Försök identifiera negativa ledare och vilka som är medlöpare.
• Föräldrakontakt
Där tecken finns att elever har någon form av problem i skolan eller i hemmet har klassföreståndare/mentor och övrig elevvårdande personal skyldighet att hålla tät föräldrakontakt.
• Enkäter
Kartläggning av hur eleverna har det på skolan är nödvändig och ger tillfällen för alla att uttrycka sina erfarenheter och upplevelser. Med hjälp av enkäter kan eleverna beskriva sina egna upplevelser och också uppmärksamma personalen på hur andra elever har det. Elevernas svar är naturligtvis anonyma dvs. endast klasstillhörighet och kön framkommer av underlaget. En enkät ges per termin. Den redovisas klassvis och för skolan som helhet.
Exempel på frågor i enkäter kan vara:
Hur är stämningen i klassen/skolan?
Finns det någon i klassen/skolan som inte mår bra?
Finns det någon som blir retad eller mobbad?
Finns det någon som ofta är ensam?
Finns det platser man helst undviker – toaletten, korridorer, omklädningsrum etc.?
Finns det någon/några som brukar bestämma?
C. Förebyggande åtgärder
Den bästa metoden mot kränkande behandling är att långsiktigt verka för goda relationer och ett positivt klimat i skolan. Här redovisar vi förebyggande åtgärder som riktar sig till personal, föräldrar och elever.
Personal
• Utbildning
Utbildning av personalen sker inom olika områden t.ex. diskriminerings- och, mobbningsfrågor, invandrarfrågor, bokstavsbarn, sorg- och krishantering mm. Föreläsare inbjuds, litteratur och material anskaffas regelbundet, externa kurser erbjuds osv.
• Lärarbibliotek
Lärarbiblioteket utökas fortlöpande med facklitteratur, skönlitteratur och filmer som tar upp mobbningsfrågor. Ansvarig för lärarbiblioteket skickar ut listor på utbudet av böcker till all personal och ser till att dessa uppdateras kontinuerligt. Bokcirklar med fokus på relations- och mobbningsfrågor organiseras inom arbetslaget.
• Läraransvar
Det är varje lärares skyldighet att utifrån situationer som uppstår i vardagen samtala med eleverna om hur vi bemöter och tilltalar varandra. Som underlag för samtal och diskussioner kan man förslagsvis använda kompissamtal, rollspel, dilemmafrågor, tidningsartiklar, filmer mm.
• Elevvårdsteam
Elevvårdsteamet består av skolledning, kurator, skolsköterska och pastor. Teamet träffas varje vecka för år 6-9 och varannan vecka för år F-5. Ärenden anmäls av lärare eller någon av teamets medlemmar. Elevvårdsteamets uppgift är att se till att alla elevärenden hanteras adekvat, sorteras till rätt instans och blir åtgärdade i tid. Varje möte protokollförs och berörd personal informeras om beslutade åtgärder. Åtgärder kan vara t ex kallande till elevvårdskonferens med berörda föräldrar, samtal med kurator eller pastor osv. Barn med behov av vidare utredning remitteras till psykolog.
• Handledning
Handledning för hela arbetslag förekommer i olika ämnen. Konsultation där kurator besöker klasser och rådgör med lärarna utifrån vardagssituationer sker efter behov. Lärarna har möjlighet att diskutera sina elevsituationer med skolans psykolog.
• Arbetslagsmöte
AL-ledarna har tillsyn och kan efter behov fokusera på den psykosociala miljön i skolan genom att ge ett större utrymme för samtal kring elevärenden. Arbetslagen ska regelbundet, ur elevvårdssynpunkt, reflektera över och utvärdera sina arbetsmetoder, regler, klassrumsrutiner, konsekvenser av beslut och hanteringen av elevärenden.
Elever
• Karaktärsdanande program
Skolan lyfter fram goda karaktärsdrag hos människor genom att studera nutida eller historiska goda exempel samt personer i Bibeln och i skönlitteraturen. Karaktärsträningen integreras i alla ämnen och skolaktiviteter och är en del av varje lärares uppgift. På lektionerna i ämnet ”Praktisk kristendom” fokuserar man speciellt på dessa frågor. En metodisk tidsplan för alla åldrar betonar positiva mänskliga egenskaper som ärlighet, tacksamhet, respekt, empati mm.
• Relationsfrämjande aktiviteter
Skolan arbetar för att utveckla social kompetens hos eleverna genom att göra dem uppmärksamma på hur de bemöter varandra i ord och handling. Relationsbyggande tillfällen skall anordnas i form av lägerskolor, klassfester, utflykter, klassresor mm. Dessa tillfällen ger alla möjlighet att upptäcka och lära känna varandra. Isolering bryts och nya kontakter kan knytas.
• Kompissamtal
Genom kompissamtal som genomförs regelbundet i alla klasser får eleverna de redskap de behöver för att lära sig reda ut konflikter. Samtalen hjälper eleverna att visa varandra uppskattning och skapar en god atmosfär i klassen och i skolan som helhet. Klassföreståndaren/mentorn har ansvar för att dessa samtal genomförs regelbundet.
• Temadagar/projekt/föreläsningar
Tematiska studier som metod stödjer social träning och ger helhetsperspektiv. Valet av teman ska bidra till ökad kunskap och förståelse för andra människors livsvillkor och ge eleven perspektiv på sin egen verklighet. Förslag på teman kan vara droger, kriminalitet, främlingsfientlighet/rasism, gatubarn, krigsbarn, ätstörningar, handikapp, förintelsen, kärlek och sällskap, mm.
• Elevråd
Klassråd och elevråd i samverkan lär eleverna hur den representativa demokratin fungerar och ger eleverna möjlighet att diskutera och påverka sin skolmiljö och sin undervisning. Genom elevrådet ska elevernas önskemål och idéer kanaliseras och förverkligas vilket kräver ett konkret ansvarstagande från eleverna själva.
• Enkäter
Riktade elevenkäter används regelbundet för att bättre förstå elevernas verklighet. Frågorna utformas så att man kan mäta faktorer om hur eleverna mår och hur de trivs i klassen och i skolan. Enkäter angående trivsel genomförs minst en gång per termin i varje klass. Resultaten sammanställs och analyseras och utgör grunden för åtgärder som behöver vidtas. Det är varje klassföreståndares/mentors målsättning att följa upp och lösa de problem som framkommit.
Föräldrar
• Föräldramöten
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn och kräver därför en bra skola och ett nära samarbete mellan skolan och hemmet. Föräldramöten ger skolan speciella tillfällen att informera om vision, policy, arbetssätt, skolmiljö, personal, ordningar och arbetsrutiner. Skolan har av föräldrarna fått en delegerad auktoritet att under skoltid undervisa och fostra barnen. För att kunna samarbeta behöver skolpersonalen och föräldrarna lära känna varandra och hålla en nära kontakt. Att samtala med och lyssna till föräldrar ger förutsättningar för att tillsammans lösa problem som uppstår. Förutom ett inledande stort föräldramöte har varje klassföreståndare ansvar för att anordna minst ett föräldramöte per termin.
• Specialinriktade föräldramöten
I samarbete med föräldraföreningen anordnas föräldramöten som ägnas åt besök av föreläsare som talar över aktuella ämnen, t ex föräldrarollen, mobbningsfrågor, droger mm. Det är viktigt att föräldrarna får tillfälle att samtala med varandra och dra nytta av varandras erfarenheter.
• Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtalet som hålls en gång per termin är ett utmärkt tillfälle att kommunicera hur eleven lyckas i sin skolgång. Det ger alla parter en möjlighet att lyssna på varandra och bättre förstå elevens skolsituation och olika bakgrundsfaktorer som påverkar skolarbetet och trivseln. Läraren skall vara lyhörd för och uppmuntra till öppna samtal kring relationer och trivsel. Utvecklingssamtalet leder fram till en individuell utvecklingsplan (IUP) där målsättningar för eleven formuleras. Det kan gälla personliga, sociala eller kunskapsorienterade mål att arbeta mot.
• Klassföräldrar
I varje klass utses klassföräldrar som har till uppgift att stödja läraren i arbetet och vara kontaktperson för alla föräldrar i klassen. Klassföräldern blir någon som speciellt nya föräldrar kan vända sig till med frågor. De initierar aktiviteter som bön, gemenskapsdagar, utflykter, skolreseplanering, klassfester mm som främjar gemenskap och bidrar till ett gott klimat bland föräldrar och elever. Klassföräldrarna träffar skolledningen flera gånger per läsår för information, utbyte av erfarenheter och uppföljning av skolans kvalitet och funktion.
• FLOKS
Föräldraföreningen (FLOKS) är ett organ som samordnar föräldrakraften. Föreningen bildades av föräldrar för att stärka och bevara sammanhållningen kring skolans uppdrag och värden. Föreningen bidrar till ett gott socialt klimat bland föräldrar och elever och underlättar kontakten mellan hem och skola. FLOKS arrangerar informationsmöten, med olika teman.
• Enkäter
Varje läsår i februari svarar föräldrarna på en enkät om hur skolan kan svara upp mot föräldrarnas förväntningar på skolan och hur eleverna trivs. Frågorna har en stomme med återkommande innehåll men delar av frågorna varieras för att täcka in olika sidor av skolarbetet. Enkäten är en viktig del av utvärdering och kvalitetssäkring av skolan.
• Föräldraskola
Föräldraskola ges genom församlingens försorg till alla föräldrar som så önskar. Det anordnas en kurs om året.
D. Hot, trakasserier eller våld mot skolans personal.
Om någon av skolans personal utsätts för hot eller våld från elever, deras anhöriga eller annan vuxen, ska detta omgående anmälas till skolledningen. Ev. brev och e-post ska sparas och ges till rektor.
Skolan har följande rutiner:
• Lärare eller övrig personal anmäler direkt till skolledningen när trakasserier eller hot om sådant förekommit.
• Rektor samlar resten av skolledningen och den som det hela berör och går igenom ärendet och bestämmer också nivån på skolans handlande, exv. om polisanmälan ska göras. Man går igenom brev och samtal som förekommit och fastställer datum när det har skett.
• Rektor kontaktar den elev som det gäller och dennes familj och kallar dem till ett samtal på skolan. Kommer hotet från annan vuxen, kontaktas denne. Under samtalet går rektorn igenom vad som hänt och vad som ev. framkommit under samtal och i brev. Personen har här tillfälle att berätta sin version. Rektor kan efter detta samtal behöva träffa övriga delar av skolledningen igen för att avgöra hur man ska agera.
• Skolledningen kontaktar familjen eller den vuxne och berättar hur man tänker gå till väga, åtgärder inom skolan, polisanmälan, anmälan till sociala myndigheter mm.
• Efterkontroller görs med både personal och elev/vuxne för att kontrollera hur situationen är.
• Anmälan till Arbetsmiljöverket görs.
E. Hot, trakasserier, diskriminering eller våld från skolpersonal mot elev eller anställd personal
Anställd skolpersonal eller elev som får vetskap om trakasserier av något slag som riktas mot elev eller anställd ska omgående vända sig till rektor med denna information.
• Rektor ska omedelbart påbörja utredning för att få en totalbild av situationen, vilket bl.a. innebär samtal med alla berörda parter.
• Rektor fattar beslut om åtgärd.
F. Övrigt
Handlingsplanen skall kontinuerligt användas och följas upp av arbetslagen så att den hålls aktuell i vardagen.
Det övergripande ansvaret för att handlingsplanen efterlevs och utvecklas ligger på skolledningsgruppen, som består av en grupp lärare och skolledning.
Skolledningsgruppen aktualiserar handlingsplanen samt utvärderar och reviderar planen årligen.
Elevrådet och skolans personal skall inför den årliga utvärderingen beredas tillfälle att ge sina synpunkter på handlingsplanens innehåll och funktion.
| |
